Kristian Lundberg

Kristian Lundberg föddes i Malmö 1966. Han har skrivit poesi, romaner, kriminalromaner och arbetat som recensent. Uppväxten skedde i olika delar av Malmö och präglades av fattigdom och mammans sjukdom. Staden Malmö, uppväxten, utanförskap och hur det är att leva med en förälder som är psykiskt sjuk är teman som ständigt återkommer i hans författarskap.

Poesi

Sin poetiska bana började Kristian Lundberg med Malmöligan under 1980- och 1990-talen. Det var en grupp poeter som förutom honom bestod av Lukas Moodysson, Clemens Altgård, Håkan Sandell, Martti Soutkari och Per Linde. De vände sig mot den akademiska svårtillgängliga poesin och ordnade bland annat uppläsningar. En del av dem blev kaosartade.

1991 debuterade Kristian Lundberg med diktsamlingen Genom september. Efter det har han gett ut en lång rad diktsamlingar. Sen 1992 är han nykterist, och i samband med nykterheten sökte han sig till tro och en kristen livssyn. Kristna teman har ofta varit tydliga i hans verk.

Yarden

I slutet av 2006 orsakade Kristian Lundberg en liten skandal genom att recensera en bok som inte getts ut. Den fanns med i en utgivningskatalog, men författaren hade inte hunnit skriva boken. Efter det hade han svårt att få uppdrag som recensent och i kombination med en större skatteskuld fick han stora ekonomiska problem. Som en följd av det började han arbeta i hamnen i Malmö, en miljö med dåliga arbetsvillkor och väldigt få svenskar anställda. Senare har han skildrat arbetet och förhållandena där i romanen Yarden som fick stor uppmärksamhet. Boken blev också film. Den fick en fristående fortsättning genom boken Och allt skall vara kärlek.

Kriminalromaner

Under 2017 gavs fem kriminalromaner av Kristian Lundberg ut: Eldätaren, Grindväktaren, Malmömannen, Grymhetens stad och De som skall dö. Förutom att det sker brott i böckerna påminner de stil- och språkmässigt mycket om hans tidigare böcker.

Anna Maria Lenngren

Anna Maria Lenngren föddes 1754 och dog 1817. Hon var dotter till en professor och fick trots att hon var kvinna en gedigen utbildning. Hon studerade bland annat latinsk och fransk litteratur.

Verksamhet som poet och översättare

Anna Maria Lenngren skrev poesi och till en början publicerades enstaka dikter i tidningar. 1775 publicerades dikten The-Conseillen, som anses vara den första publicerade dikten av betydelse.

1780 gifte hon sig och med det slutade hon som författare, åtminstone offentligt. Anonymt fick hon runt 50 olika dikter publicerade i Stockholms-posten under 1780-talet. 1795 blev hennes man ägare till tidningen och hon publicerades efter det mer frekvent. Publiceringarna skedde anonymt även efter att hennes man köpt tidningen.

Det hon allra helst skrev var satir, som hon gärna riktade mot adeln som hon uppfattade som högfärdig och mot dem som fjäskade för denna adel. Hon skrev också idyller, en diktform som hon tyckte ofta blev urvattnad, men som hon hittade sitt eget sätt att använda.

Förutom att hon skrev egna dikter arbetade Anna Maria Lenngren med att översätta andras verk, bland annat operor och dramatik.

Efter hennes död valde hennes man att ge ut hennes dikter i en bok med namnet Skaldeförsök.

Anonym men inte okänd

Trots att hon publicerade sina dikter anonymt var hennes namn känt i litterära kretsar. Svenska Akademien övervägde till och med om de kunde välja in henne. Att det ens diskuterades att ta med en kvinna måste anses vara väldigt stort, med tanke på att den första kvinnan som kom med i Akademien var Selma Lagerlöf, nästan 100 år efter Lenngrens död. Svenska Akademien försökte flera gånger hitta sätt att visa henne sin uppskattning, men hon vägrade att ta emot den.

Feminist?

En av Anna Maria Lenngrens mest kända dikter är Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon. I den får den fiktiva dottern råd om vuxenlivet och hur man kan förhålla sig till livet som hemmafru. Den är inte tydligt kritisk, men läses för det mesta som satir och har genom det ofta tolkats som en feministisk dikt som kritiserar de begränsade möjligheter en kvinna hade. Även om förhållandena är annorlunda nu tolkas dikten feministiskt och används i feministiska sammanhang. Ifall Anna Maria Lenngren verkligen menade den som satir är oklart. Att hon valde att leva ett mer borgerligt traditionellt liv talar emot det, men det är såhär i efterhand svårt att slå fast hur det var med den saken.

Viktor Rydberg

Viktor Rydberg föddes 1828 och dog 1895. Förutom att han var poet var han prosaförfattare, journalist, översättare, språkvårdare, religionsfilosof, kulturhistoriker och tecknare.

Kända verk

Viktor Rydberg förknippas kanske av många med julen eftersom två av hans mest kända verk är dikten Tomten och texten till Betlehems stjärna. Tomten, som inleds med orden “Midvinternattens köld är hård”, har blivit en riktig klassiker och Alice Tegnérs tonsättning av Betlehems stjärna (som ibland också kallas för Gläns över sjö och strand, eftersom det är så texten börjar) sjungs i många sammanhang kring jul. Ett annat känt verk är Singoalla, som är en kärlekshistoria.

Viktor Rydbergs liv

Viktor Rydberg var barn till en slotts- och fångvaktmästare och en barnmorska. Efter att mamman dött 1834 blev pappan nedbruten av sorg och barnen fosterhemsplacerade. Han inledde studier i juridik, men tog ingen examen. Istället började han arbeta som informator. Som journalist arbetade Viktor Rydberg bland annat på Jönköpingsbladet och och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Han satt i kyrkomötet 1868 och var riksdagsledamot under ett par år. 1879 gifte han sig med Susen Emilia Hasselblad, men de fick aldrig några barn. Han dog efter att ha varit sjuk en kortare period.

Kristina Lugn

Kristina Lugn är poet, dramatiker och ledamot i Svenska Akademien sen 2006. Hon föddes 1948 i Tierp och växte upp i Skövde, där hennes pappa jobbade inom militären och hennes mamma var lektor.

Poesi

Kristina Lugn har gett ut åtta diktsamlingar. Debuten kom 1972 med diktsamlingen Om jag inte. Efter det har följande diktsamlingar getts ut:

  • Till min man, om han kunde läsa (1976)
  • Döda honom! (1978)
  • Om ni hör ett skott… (1979)
  • Percy Wennerfors (1982)
  • Bekantskap önskas med äldre bildad herre (1983)
  • Hundstunden (1989)
  • Hej då, ha det så bra! (2003)

Dessutom har två samlingsvolymer getts ut. Lugn bara lugn (1984) och Samlat lugn (1997), där den senare också innehåller några pjäser.

Kristina Lugns poetiska stil är inspirerad av bland annat Sonja Åkesson. Hon skriver enkelt, vardagsnära och låter de sidor av livet som inte är särskilt smickrande synas.

Dramatik

Förutom att Kristina Lugn skrivit poesi har hon skrivit en hel del dramatik, både för radioteater och vanlig teaterscen. När Allan Edwall dog 1972 tog hon över Teater Brunnsgatan Fyra, där några av hennes egna pjäser satts upp. På teatern hade hon också en talkshow som kallades Seg kväll med Lugn, vilket anspelade på att hon ofta uppfattats som väldigt långsam i TV-intervjuer och liknande.

Olivia Bergdahl

Olivia Bergdahl började sin poetiska resa inom scenpoesin. Hon föddes 1989 och framträdde med poesi redan som 12-åring. 2007 vann hon SM i poetry slam, bara 17 år gammal. Bland senare scenpoesiframgångar kan en fjärdeplats i VM i poetry slam nämnas. Hon har också startat spoken word-klubben Klubb Kontra tillsammans med Oskar Hanska. Nu är hon en av de etablerade yngre poeterna i Sverige.

Böcker och andra litterära arbeten

Debutboken kom 2007, samma år som hon vann SM i Poetry slam, och den fick namnet Demo. Efter det har hon gett ut romanen Efter ekot (2015) som handlar om en våldsam kärleksrelation. 2019 kom sonettkransen Barnet.

Hon har också startat gruppen Olivias Poesiorkester, som är en stråkkvartett med poesi. De har gett ut en skiva som heter Eldorado, där texterna är hennes. Hon har skrivit krönikor för Göteborgsposten och Sveriges Radio har anlitat henne bland annat för Tankar för dagen. Mer än annat har hennes litterära arbete handlat om att hon framträtt med sin poesi på scen, runt om i Sverige och i världen.

Utmärkelser

Olivia Bergdahl har utsetts till årets västsvenska författare 2008 och 2016 fick hon Sveriges radios novellpris.

Att arbeta med poesi och lyrik

Poesi och lyrik är två ord som kanske känns lite gammalmodiga. Det är dock fortfarande som så att poet är ett yrke och man kan arbeta inom genren. Det är emellertid inte helt lätt att försörja sig som just poet.

Att driva företag inom poesi och lyrik

Det finns inte egentligen några större företag där man blir anställd som poet. Man får ofta starta sitt eget företag. Om man är helt ny som chef, även bara för sig själv, kan det vara klokt att gå någon utbildning för att lära sig hur man bör styra upp arbetet. Att driva eget företag är inte alltid helt enkelt och det gäller att man har disciplin så att arbetet verkligen blir gjort.

Att vara bra på att skriva

Alla är inte naturligt bra på att skriva men i de allra flesta fall kan man faktiskt öva upp sina kunskaper. Det handlar bara om att man ska skriva mer. Det kan också löna sig att öka sitt ordförråd. Det gör man antingen genom att titta i ordböcker eller genom att läsa andras texter. I regel är det mycket roligare att läsa andras poesi och berättelser än att bara sitta och bläddra i en ordbok. När det gäller synonymer kan det dock vara klokt att ha ett synonymlexikon eller liknande till hands.

Vissa personer är bra på att skriva naturligt. Det kan bero på ärftliga faktorer. Ofta är personer som gillar att skriva bättre på det än dem som inte tycker om text. Man behöver dock inte vara bra på att skriva för att kunna skapa poesi. Man kan lika gärna berätta poesin muntligt.

Tjäna pengar på att skriva

Att tjäna pengar på att bara skriva poesi kan vara svårt. Man kan arbeta för någon tidning och få små dikter publicerade, men det ger ofta inte en inkomst man kan leva på. De allra flesta behöver ha ett arbete vid sidan av. Det arbetet kan dock ha med böcker eller texter att göra. Vissa arbetar som journalister och skriver även i det arbetet. Andra arbetar på bibliotek medan vissa jobbar på en teater.

Som poet kan man också vara med i olika tävlingar och där kan pengar ibland vara priset. Man kan också anlitas för att skriva dikter och annat vid olika högtider, samt för att läsa upp dikter i samband med olika event.

Olika yrken där poesi och lyrik förekommer

Även om det inte finns så många yrken där just poesi och lyrik är det man lever av, kan det trots allt förekomma inom yrket. Om man är artist och arbetar inom ett visst område, kan lyrik och poesi vara ett inslag som förekommer när låttexter skrivs. Även författare som arbetar med skrift på heltid kan till viss del använda lyrik i sina texter.

Edith Södergran

 

Edith Södergran var kanske inte egentligen en svensk författare, men hon var svenskspråkig. Hon föddes 1892 i Sankt Petersburg i Ryssland och dog 1923 i Finland, i Raivola som numera tillhör Ryssland. Hon var finlandssvensk.

Sjukdom och debut

Edith Södergran hann ge ut fyra diktsamlingar under sitt liv. Debuten kom 1916 när hon var 24 år och hette helt enkelt Dikter. Hon hade fått tuberkulos 1908 och tillbringat lång tid på sanatorium. Inte förrän 1912 var hon fri från tuberkelbakterier och hosta. Hon var fortsatt svag på grund av sjukdomen, efter ett par år återkom hostan och febern och hon hade dessutom självmordstankar. Trots allt valde hon under 1915 att visa sina dikter för två författare. Den ena var positiv till hennes skrivande, de andra mer tveksam. 1916 tog hon steget att kontakta ett förlag och debutboken gavs ut, fast utan att hon fick något honorar. i debuten finns några av Edith Södergrans mest kända dikter, bland annat Dagen svalnar… som börjar med “Du sökte en blomma och fann en frukt” och som är omtyckt av många.

Ryska revolutionen och Septemberlyran

Den andra diktsamlingen, Septemberlyran, kom 1918. Det är bara två år senare, men utgiven i ett helt annat läge. Förutom att hon fortfarande var drabbad av sjukdom hade familjen drabbats hårt av den ryska revolutionen. Förmögenheten hade försvunnit och förutom ekonomiska problem led hon av isolering. Dikterna skildrar bland annat hennes försök att bygga upp en självkänsla och tro på sin rätt att uttrycka sig fritt. Boken är präglad av expressionism och hon är starkt influerad av Nietzsche.

Rosenaltaret, Framtidens skugga och aforismer

Den tredje diktsamlingen kom redan 1919 och hette Rosenaltaret. Hon gav ut en bok med aforismer under namnet Brokiga iakttagelser, också under 1919. 1920 kom en annan samling aforismer – Tankar om naturen.

Framtidens skugga är Edith Södergrans fjärde diktsamling och den sista som gavs ut under hennes liv. Den kom ut 1920. I den tar visioner form av hur världen ska kunna förnyas efter de katastrofer som härjade över världen. Även i denna diktsamling är expressionismen stark.

Slutet av livet

Under vintern 1922-1923 blev Edith Södergran sämre i sin sjukdom och hon fick allt svårare att andas. Hon ville inte skickas till sanatorium igen, utan valde att stanna hemma. Midsommardagen 1923 dog hon.

Efter hennes död gavs diktsamlingen Landet som icke är ut. Dikten som gett namn till samlingen är en av de dikter av henne som blivit allra mest älskade. Den handlar om en längtan efter döden, som skildras på ett harmoniskt sätt.

Sonja Åkesson

Sonja Åkesson föddes 1926 och dog 1977. Hon var poet, författare, dramatiker och bildkonstnär. Hon växte upp på Gotland som dotter till en stins. Familjen hade mycket dålig ekonomi och på grund av det fick hon sluta skolan redan efter sju år. Förutom sitt konstnärliga arbete jobbade hon som bland annat telefonist, affärsbiträde och servitris.

Vardagens poet

Sonja Åkesson är känd för sitt så kallade nyenkla sätt. Hon skildrade vardagen och folkhemmet med ett avskalat språk. Hennes poesi kom som en revolution, eftersom det var helt nytt att någon skrev så tillgängligt, enkelt och starkt. Hon lät vardagens fula sidor synas, med elände, snor, åderbråck, ångest och annat. Debuten kom 1957 med diktsamlingen Situationer och genombrottet kom 1963 med diktsamlingen Husfrid. Däremellan hade hon gett ut Glasveranda – en diktsamling, Skvallerspegel – en berättelse, Leva livet – prosadikter och Efter balen – en novellsamling.

I diktsamlingen Husfrid skildras vardagen i ett äktenskap och den innehåller bland annat hennes mest kända dikt Äktenskapsfrågan. Dikten börjar med raden “Vara vit mans slav” och ger inte en särskilt smickrande bild av att vara någons fru. Andra välkända dikter av henne är Åkej och Ja tack. Hennes texter har också blivit kända genom att Ulla Sjöblom spelade in en del av dem på LP och att hon skrev flera texter till den feministiska skivan Sånger om kvinnor. På senare år har hennes poesi blivit uppmärksammad bland annat genom ett album som heter Sonja Åkesson tolkad av…, där stora svenska artister tolkat hennes texter. Med på skivan är till exempel Kajsa Grytt, Anna Järvinen och Annika Norlin.

Efter genombrottet gav hon ut en rad böcker. Framför allt var det diktsamlingar, men även en barnbok, en debattbok och en bok med prosadikter och egna teckningar.

Dramatik och poesi på scen

På 1960-talet var Sonja Åkesson aktiv i de fria teatergrupperna, framför allt i Fickteatern. Med dessa teatrar växte en ny sorts teater fram, där man ville skapa något annat än det institutionerna stod för. Det var ett mindre format med revyn som förebild. Den snabba ironiska spelstilen med visor och monologer passade Sonja Åkesson bra och hon skrev mycket till dessa sammanhang. En del gavs ut i tryckt form.

1960-talets kulturella klimat passade henne även på andra sätt och hon var ofta ute och läste sina dikter i olika sammanhang. Det kunde vara till exempel på bibliotek, skolor eller fängelser.

Psykisk ohälsa och död

Från 1970-talet drabbades Sonja Åkesson av psykiska problem. Hon sökte vård och flyttade för att kunna få så bra vård som möjligt. Ändå mådde hon allt sämre. Eftersom hon hela tiden fortsätter skriva finns detta också med i hennes texter. 1977 dör hon, på grund av levercancer. Efter hennes död ges Hästens öga ut postumt.

Hedra med en dikt till begravning

När en nära anhörig har gått bort är det svårt att tänka på något annat än sin sorg och till råga på allt ska det ordnas med begravning, blommor och ceremonier samt allt annat praktiskt som ett dödsfall kan medföra. Mitt i alltihop har du alla dessa känslor som kan vara svåra att klä i ord. Hur vore det om du skulle hedra den du hade som allra kärast med en dikt? En dikt kan vara ett sätt att få något slags avslut på det som borde ha sagts men som aldrig sades. Det kan även vara ett sätt att hedra den avlidna personen.

Skriva dikt inför den sista vilan

Begravningsdikter kan vara ett enklare alternativ till ett tal. Dessutom är en dikt ofta kortare och mer välformulerad än ett begravningstal. Dikten är också något som sedan kan bevaras som minne och ingå i en blomsterkrans eller ramas in för den avlidnes anhöriga att titta på när saknaden smyger sig på. Den kan också ingå i dödsannonsen om ni önskar ha en sådan i lokaltidningen. När du anlitar en begravningsbyrå i Stockholm eller någon annanstans kan även dem bistå dig med hur du vill arrangera begravningen och ge dig råd om tal, dikter och annat att ha med. Många begravningsbyråer får agera psykolog likaväl som arrangör, vilket ofta kan kännas tryggt för de anhöriga i en svår tid. Kort sagt är en dikt ett sätt att både få ur sig de egna känslorna och samtidigt hedra den döde inför den sista vilan.

Hitta inspiration

Var ska inspirationen komma ifrån? Vissa tycker det är svårt att författa en dikt medan andra låter pennan flyga över pappret som rinnande vatten. Det bästa är att samla dina tankar och leta djupt inne i ditt inre för att se hur du själv känner. Finns det ord som dyker upp som kan beskriva din relation med den avlidne eller fraser som vederbörande ofta sade under sin livstid och som kan komma till pass i dikten? Skriv ned hjälpord samt alla ord och begrepp, fraser och känslor som kommer upp i huvudet när du sitter där med penna och papper i handen. Ta med telefonen var du än är eftersom inspiration till dikten kan komma plötsligt.

Ta hjälp av diktböcker och rim

En dikt består ofta av verser och rim som gör att den blir lätt att komma ihåg samt att läsa. Det finns många diktböcker och samlingar för till exempel begravningar att ta hjälp av, bara för att komma igång. Titta online eller ta en sväng till biblioteket eller en bokaffär i närheten. Kolla även runt på begravningsbyråsajter, en del har till och med ett urval av verser och dikter som passar till begravningar.

Gunnar Ekelöf

 

Gunnar Ekelöf föddes i Stockholm 1907 och dog 1968. Hans pappa var fondmäklare och dog när Gunnar Ekelöf var nio år, i sviterna av syfilis. Mamman var av adlig släkt.

Utbildning

Den utbildning Gunnar Ekelöf fick var gedigen. Han tog studenten och efter det åkte han till London med syftet att studera orientaliska språk. Efter hemkomsten därifrån fortsatte han studierna i Uppsala, där han studerade sanskrit och persiska.

1928 blev han myndig och ärvde sin pappas förmögenhet. Han åkte då till Paris för att studera musik, men upptäckte istället konstvärlden som fanns i staden. Han blev intresserad bland annat av surrealism och poesi, vilket gjorde att han några år senare översatte en del franska verk till svenska.

Verk

Debuten för Gunnar Ekelöf skedde 1931, i tidskriften Spektrum. Han blev också en medarbetare i tidskriften. Den första diktsamlingen hette Sent på jorden och kom ut året efter. Kreugerkraschen gjorde att han förlorade det mesta av de pengar han ärvt och han blev tvungen att försörja sig som skribent, recensent, översättare och krönikör. Han gav också ut en rad diktsamlingar. Det är först med sin femte diktsamling – Färjesång – som Gunnar Ekelöf fick sitt genombrott som författare. Han skrev också en del prosa, men det är framför allt som poet han är känd.