Att skriva poesi eller annan typ av lyrik är ett sätt att uttrycka din konstnärliga sida. Men om du känner att du vill utveckla ditt konstnärskap och börja med annan typ av konst är det här inlägget för dig. Vidare i artikeln får du tips på hur du med enkla medel kan börja med andra konstformer.

Köp hem nytt material

För att du ska kunna börja med andra konstformer behöver du införskaffa nytt material. Om du till exempel vill börja med graffiti eller måla dina egna tavlor behöver du sprayfärg och det finns hos Highlights i Stockholm som är ett populärt företag som erbjuder olika typer av konstnärsmaterial. HLstore är Sveriges största återförsäljare av sprayfärg och du kan välja mellan 1200 kulörer. Med andra ord kan du hitta alla färger som du vill ha och mer för att du ska kunna komma igång med att till exempel börja med graffiti eller skapa dina egna tavlor. HLstore har sprayfärger från flera ledande tillverkare såsom MTN colors, Loop, Montana Cans och Molotow som erbjuder sprayfärg av hög kvalitet. Sprayfärgen är högpigmenterad och passar bra för dig som är sugen på att börja med graffitikonst. Men de funkar minst lika bra för dig som vill spraya om dina möbler där hemma och fixa i hemmet. Sprayfärgerna som finns hos Highlights i Stockholm kommer i olika prisklasser och du kan hitta färger som passar både dina behov och din plånbok. När du har de sprayfärger du vill ha och har fått hem dem är det bara att börja med din nya konstform.

Förutom att du kan hitta olika varianter av sprayfärg så har HLstore många andra typer av material för dig som vill hålla på med konst. Det finns till exempel airbrush, markers, akrylfärg och penslar och målardukar. Med andra ord kan du hitta allt det du behöver hos HLstore för att utvecklas som konstnär.

Poesi, det vill säga dikter, är en egen litteraturgenre. Poesi kommer från det grekiska ordet poiesis som betyder skapande. Med språket vill man frammana stämningar och känslor.

Läs dikter och skriv egna! Upptäck våra kända svenska kvinnliga poeter som till exempel Edith Södergran och Karin Boye. Låt dig inspireras till egna dikter med naturen som inspirationskälla, exempelvis om glädjen med blommor. Pioner är härliga blommor som förekommer i många färger och former. Hos Florea finns pioner för alla preferenser. Det finns säkert någon som passar hemma hos dig och lyser upp din trädgård. Hitta din favorit bland Floreas unika sortiment av fantastiska pioner.

Ordet lyrik kommer från grekiskans lyra, och där betonas diktens rytm och sångbarhet som framförs till musik. Centrallyriken är subjektiv och intim och förmedlar diktarens känslor, medan reflexionslyrik är mer intellektuell och resonerar om stora frågor.

Hur blir man poet?

Det finns ingen direkt utbildning för att bli poet, men gillar du att skriva är en bra början att gå kurser i kreativt skrivande genom studieförbund och folkhögskolor. Man kan även läsa längre kurser på högskolenivå. Vill du trycka dina dikter på egen hand finns det tjänster på nätet för att ge ut sin egen diktbok. Man kan också uppträda som estradpoet och läsa sina dikter vid olika tillställningar för att låta andra ta del av det man skrivit.

Anna Maria Lenngren föddes 1754 och dog 1817. Hon var dotter till en professor och fick trots att hon var kvinna en gedigen utbildning. Hon studerade bland annat latinsk och fransk litteratur.

Verksamhet som poet och översättare

Anna Maria Lenngren skrev poesi och till en början publicerades enstaka dikter i tidningar. 1775 publicerades dikten The-Conseillen, som anses vara den första publicerade dikten av betydelse.

1780 gifte hon sig och med det slutade hon som författare, åtminstone offentligt. Anonymt fick hon runt 50 olika dikter publicerade i Stockholms-posten under 1780-talet. 1795 blev hennes man ägare till tidningen och hon publicerades efter det mer frekvent. Publiceringarna skedde anonymt även efter att hennes man köpt tidningen.

Det hon allra helst skrev var satir, som hon gärna riktade mot adeln som hon uppfattade som högfärdig och mot dem som fjäskade för denna adel. Hon skrev också idyller, en diktform som hon tyckte ofta blev urvattnad, men som hon hittade sitt eget sätt att använda.

Förutom att hon skrev egna dikter arbetade Anna Maria Lenngren med att översätta andras verk, bland annat operor och dramatik.

Efter hennes död valde hennes man att ge ut hennes dikter i en bok med namnet Skaldeförsök.

Anonym men inte okänd

Trots att hon publicerade sina dikter anonymt var hennes namn känt i litterära kretsar. Svenska Akademien övervägde till och med om de kunde välja in henne. Att det ens diskuterades att ta med en kvinna måste anses vara väldigt stort, med tanke på att den första kvinnan som kom med i Akademien var Selma Lagerlöf, nästan 100 år efter Lenngrens död. Svenska Akademien försökte flera gånger hitta sätt att visa henne sin uppskattning, men hon vägrade att ta emot den.

Feminist?

En av Anna Maria Lenngrens mest kända dikter är Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon. I den får den fiktiva dottern råd om vuxenlivet och hur man kan förhålla sig till livet som hemmafru. Den är inte tydligt kritisk, men läses för det mesta som satir och har genom det ofta tolkats som en feministisk dikt som kritiserar de begränsade möjligheter en kvinna hade. Även om förhållandena är annorlunda nu tolkas dikten feministiskt och används i feministiska sammanhang. Ifall Anna Maria Lenngren verkligen menade den som satir är oklart. Att hon valde att leva ett mer borgerligt traditionellt liv talar emot det, men det är såhär i efterhand svårt att slå fast hur det var med den saken.

 

Edith Södergran var kanske inte egentligen en svensk författare, men hon var svenskspråkig. Hon föddes 1892 i Sankt Petersburg i Ryssland och dog 1923 i Finland, i Raivola som numera tillhör Ryssland. Hon var finlandssvensk.

Sjukdom och debut

Edith Södergran hann ge ut fyra diktsamlingar under sitt liv. Debuten kom 1916 när hon var 24 år och hette helt enkelt Dikter. Hon hade fått tuberkulos 1908 och tillbringat lång tid på sanatorium. Inte förrän 1912 var hon fri från tuberkelbakterier och hosta. Hon var fortsatt svag på grund av sjukdomen, efter ett par år återkom hostan och febern och hon hade dessutom självmordstankar. Trots allt valde hon under 1915 att visa sina dikter för två författare. Den ena var positiv till hennes skrivande, de andra mer tveksam. 1916 tog hon steget att kontakta ett förlag och debutboken gavs ut, fast utan att hon fick något honorar. i debuten finns några av Edith Södergrans mest kända dikter, bland annat Dagen svalnar… som börjar med “Du sökte en blomma och fann en frukt” och som är omtyckt av många.

Ryska revolutionen och Septemberlyran

Den andra diktsamlingen, Septemberlyran, kom 1918. Det är bara två år senare, men utgiven i ett helt annat läge. Förutom att hon fortfarande var drabbad av sjukdom hade familjen drabbats hårt av den ryska revolutionen. Förmögenheten hade försvunnit och förutom ekonomiska problem led hon av isolering. Dikterna skildrar bland annat hennes försök att bygga upp en självkänsla och tro på sin rätt att uttrycka sig fritt. Boken är präglad av expressionism och hon är starkt influerad av Nietzsche.

Rosenaltaret, Framtidens skugga och aforismer

Den tredje diktsamlingen kom redan 1919 och hette Rosenaltaret. Hon gav ut en bok med aforismer under namnet Brokiga iakttagelser, också under 1919. 1920 kom en annan samling aforismer – Tankar om naturen.

Framtidens skugga är Edith Södergrans fjärde diktsamling och den sista som gavs ut under hennes liv. Den kom ut 1920. I den tar visioner form av hur världen ska kunna förnyas efter de katastrofer som härjade över världen. Även i denna diktsamling är expressionismen stark.

Slutet av livet

Under vintern 1922-1923 blev Edith Södergran sämre i sin sjukdom och hon fick allt svårare att andas. Hon ville inte skickas till sanatorium igen, utan valde att stanna hemma. Midsommardagen 1923 dog hon.

Efter hennes död gavs diktsamlingen Landet som icke är ut. Dikten som gett namn till samlingen är en av de dikter av henne som blivit allra mest älskade. Den handlar om en längtan efter döden, som skildras på ett harmoniskt sätt.

Sonja Åkesson föddes 1926 och dog 1977. Hon var poet, författare, dramatiker och bildkonstnär. Hon växte upp på Gotland som dotter till en stins. Familjen hade mycket dålig ekonomi och på grund av det fick hon sluta skolan redan efter sju år. Förutom sitt konstnärliga arbete jobbade hon som bland annat telefonist, affärsbiträde och servitris.

Vardagens poet

Sonja Åkesson är känd för sitt så kallade nyenkla sätt. Hon skildrade vardagen och folkhemmet med ett avskalat språk. Hennes poesi kom som en revolution, eftersom det var helt nytt att någon skrev så tillgängligt, enkelt och starkt. Hon lät vardagens fula sidor synas, med elände, snor, åderbråck, ångest och annat. Debuten kom 1957 med diktsamlingen Situationer och genombrottet kom 1963 med diktsamlingen Husfrid. Däremellan hade hon gett ut Glasveranda – en diktsamling, Skvallerspegel – en berättelse, Leva livet – prosadikter och Efter balen – en novellsamling.

I diktsamlingen Husfrid skildras vardagen i ett äktenskap och den innehåller bland annat hennes mest kända dikt Äktenskapsfrågan. Dikten börjar med raden “Vara vit mans slav” och ger inte en särskilt smickrande bild av att vara någons fru. Andra välkända dikter av henne är Åkej och Ja tack. Hennes texter har också blivit kända genom att Ulla Sjöblom spelade in en del av dem på LP och att hon skrev flera texter till den feministiska skivan Sånger om kvinnor. På senare år har hennes poesi blivit uppmärksammad bland annat genom ett album som heter Sonja Åkesson tolkad av…, där stora svenska artister tolkat hennes texter. Med på skivan är till exempel Kajsa Grytt, Anna Järvinen och Annika Norlin.

Efter genombrottet gav hon ut en rad böcker. Framför allt var det diktsamlingar, men även en barnbok, en debattbok och en bok med prosadikter och egna teckningar.

Dramatik och poesi på scen

På 1960-talet var Sonja Åkesson aktiv i de fria teatergrupperna, framför allt i Fickteatern. Med dessa teatrar växte en ny sorts teater fram, där man ville skapa något annat än det institutionerna stod för. Det var ett mindre format med revyn som förebild. Den snabba ironiska spelstilen med visor och monologer passade Sonja Åkesson bra och hon skrev mycket till dessa sammanhang. En del gavs ut i tryckt form.

1960-talets kulturella klimat passade henne även på andra sätt och hon var ofta ute och läste sina dikter i olika sammanhang. Det kunde vara till exempel på bibliotek, skolor eller fängelser.

Psykisk ohälsa och död

Från 1970-talet drabbades Sonja Åkesson av psykiska problem. Hon sökte vård och flyttade för att kunna få så bra vård som möjligt. Ändå mådde hon allt sämre. Eftersom hon hela tiden fortsätter skriva finns detta också med i hennes texter. 1977 dör hon, på grund av levercancer. Efter hennes död ges Hästens öga ut postumt.

Karin Boye föddes 1900 och dog 1941. Hon var poet, författare och översättare, men är allra mest känd för sin poesi. Hon är utan tvekan en av de mest välkända och uppskattade kvinnliga svenska poeterna genom tiderna.

Studier

Efter en trygg uppväxt i en välbärgad familj tog Karin Boye studentexamen och senare folkskollärarexamen. Efter det började hon studera i Uppsala. Ämnena var grekiska, nordiska språk och litteraturhistoria. Under sin tid på universitetet gick hon med i Clarté, en socialistisk organisation som bland annat gav ut en tidskrift.

Debut

Debuten kom 1922 med en diktsamling som hette Moln, som skildrade en ung människas funderingar över livets brister, Gud och framtiden. Hennes rim och en speciell rytm i språket var anmärkningsvärda redan då. I följande diktsamlingar, Gömda land och Härdarna, fortsätter det religiösa temat. I dem tar hon avstamp i kristna motiv och manar till strid, tapperhet och offer. Hennes första roman kom 1931 och hette Astarte. Med den fick hon pris i en nordisk romantävling. 1927 blev hon med i tidskriften Clartés redaktion.

Berömda verk

Den allra mest kända dikten är Ja, visst gör det ont när knoppar brister. Bland hennes prosaverk är Kallocain den mest kända boken, en välskriven dystopi.

Liv och död

Boye var gift med en man, men under ett år i Berlin under 1932-1933 upplöstes äktenskapet. Efter det valde hon att leva ut sin homosexualitet. Hon levde med Margot Hanel, som hon mött i Berlin, i stort sett ända fram till sin död. Spår av hennes läggning kan hittas i diktningen. Eftersom det var brottsligt och tabubelagt med homosexualitet slutade det aldrig vara komplicerat. Karin Boye dog av självmord.

Många kvinnliga författare och poeter har glömts bort i historieskrivningen, kanske för att den gjorts framför allt av män. Ett exempel på poeter som det sällan talas om är Greta Giädda. Greta Giädda föddes 1680 och dog 1753. Hon var dotter till en kyrkoherde och gifte sig också med en kyrkoherde.

Debatt i diktform

Det Greta Giädda gjorde som fick störst uppmärksamhet var att hon under 1712 och 1713 debatterade mot Johan Runius. Det skedde i pressen och i diktform. Hon tyckte att han förhärligade äktenskapet och menade att det faktiskt är bättre att vara ogift än att leva i ett olyckligt äktenskap. Hennes första svar till honom var en dikt som hette Contra Vers. Efter den följde svar från honom och fler verser från henne, i en debatt som blev hätsk. Debatten stod främst mellan Giädda och Runius, men Samuel Triewald gjorde ett inlägg med sin dikt Gamla jungfrurs beröm, som var ett stöd för Greta Giäddas hållning.

Även i andra sammanhang skrev Greta Giädda verser om kvinnors värde och rätt, och villkoren i äktenskapet. När Johan Hinric Lidén gjorde en förteckning över kvinnliga skalder fanns hon med, men efter 1700-talets slut verkar hon ha blivit bortglömd.