Karin Boye föddes 1900 och dog 1941. Hon var poet, författare och översättare, men är allra mest känd för sin poesi. Hon är utan tvekan en av de mest välkända och uppskattade kvinnliga svenska poeterna genom tiderna.
Studier
Efter en trygg uppväxt i en välbärgad familj tog Karin Boye studentexamen och senare folkskollärarexamen. Efter det började hon studera i Uppsala. Ämnena var grekiska, nordiska språk och litteraturhistoria. Under sin tid på universitetet gick hon med i Clarté, en socialistisk organisation som bland annat gav ut en tidskrift.
Debut
Debuten kom 1922 med en diktsamling som hette Moln, som skildrade en ung människas funderingar över livets brister, Gud och framtiden. Hennes rim och en speciell rytm i språket var anmärkningsvärda redan då. I följande diktsamlingar, Gömda land och Härdar
na, fortsätter det religiösa temat. I dem tar hon avstamp i kristna motiv och manar till strid, tapperhet och offer. Hennes första roman kom 1931 och hette Astarte. Med den fick hon pris i en nordisk romantävling. 1927 blev hon med i tidskriften Clartés redaktion.
Berömda verk
Den allra mest kända dikten är Ja, visst gör det ont när knoppar brister. Bland hennes prosaverk är Kallocain den mest kända boken, en välskriven dystopi.
Liv och död
Boye var gift med en man, men under ett år i Berlin under 1932-1933 upplöstes äktenskapet. Efter det valde hon att leva ut sin homosexualitet. Hon levde med Margot Hanel, som hon mött i Berlin, i stort sett ända fram till sin död. Spår av hennes läggning kan hittas i diktningen. Eftersom det var brottsligt och tabubelagt med homosexualitet slutade det aldrig vara komplicerat. Karin Boye dog av självmord.