När en nära anhörig har gått bort är det svårt att tänka på något annat än sin sorg och till råga på allt ska det ordnas med begravning, blommor och ceremonier samt allt annat praktiskt som ett dödsfall kan medföra. Mitt i alltihop har du alla dessa känslor som kan vara svåra att klä i ord. Hur vore det om du skulle hedra den du hade som allra kärast med en dikt? En dikt kan vara ett sätt att få något slags avslut på det som borde ha sagts men som aldrig sades. Det kan även vara ett sätt att hedra den avlidna personen.

Skriva dikt inför den sista vilan

Begravningsdikter kan vara ett enklare alternativ till ett tal. Dessutom är en dikt ofta kortare och mer välformulerad än ett begravningstal. Dikten är också något som sedan kan bevaras som minne och ingå i en blomsterkrans eller ramas in för den avlidnes anhöriga att titta på när saknaden smyger sig på. Den kan också ingå i dödsannonsen om ni önskar ha en sådan i lokaltidningen. När du anlitar en begravningsbyrå i Stockholm eller någon annanstans kan även dem bistå dig med hur du vill arrangera begravningen och ge dig råd om tal, dikter och annat att ha med. Många begravningsbyråer får agera psykolog likaväl som arrangör, vilket ofta kan kännas tryggt för de anhöriga i en svår tid. Kort sagt är en dikt ett sätt att både få ur sig de egna känslorna och samtidigt hedra den döde inför den sista vilan.

Hitta inspiration

Var ska inspirationen komma ifrån? Vissa tycker det är svårt att författa en dikt medan andra låter pennan flyga över pappret som rinnande vatten. Det bästa är att samla dina tankar och leta djupt inne i ditt inre för att se hur du själv känner. Finns det ord som dyker upp som kan beskriva din relation med den avlidne eller fraser som vederbörande ofta sade under sin livstid och som kan komma till pass i dikten? Skriv ned hjälpord samt alla ord och begrepp, fraser och känslor som kommer upp i huvudet när du sitter där med penna och papper i handen. Ta med telefonen var du än är eftersom inspiration till dikten kan komma plötsligt.

Ta hjälp av diktböcker och rim

En dikt består ofta av verser och rim som gör att den blir lätt att komma ihåg samt att läsa. Det finns många diktböcker och samlingar för till exempel begravningar att ta hjälp av, bara för att komma igång. Titta online eller ta en sväng till biblioteket eller en bokaffär i närheten. Kolla även runt på begravningsbyråsajter, en del har till och med ett urval av verser och dikter som passar till begravningar.

 

Gunnar Ekelöf föddes i Stockholm 1907 och dog 1968. Hans pappa var fondmäklare och dog när Gunnar Ekelöf var nio år, i sviterna av syfilis. Mamman var av adlig släkt.

Utbildning

Den utbildning Gunnar Ekelöf fick var gedigen. Han tog studenten och efter det åkte han till London med syftet att studera orientaliska språk. Efter hemkomsten därifrån fortsatte han studierna i Uppsala, där han studerade sanskrit och persiska.

1928 blev han myndig och ärvde sin pappas förmögenhet. Han åkte då till Paris för att studera musik, men upptäckte istället konstvärlden som fanns i staden. Han blev intresserad bland annat av surrealism och poesi, vilket gjorde att han några år senare översatte en del franska verk till svenska.

Verk

Debuten för Gunnar Ekelöf skedde 1931, i tidskriften Spektrum. Han blev också en medarbetare i tidskriften. Den första diktsamlingen hette Sent på jorden och kom ut året efter. Kreugerkraschen gjorde att han förlorade det mesta av de pengar han ärvt och han blev tvungen att försörja sig som skribent, recensent, översättare och krönikör. Han gav också ut en rad diktsamlingar. Det är först med sin femte diktsamling – Färjesång – som Gunnar Ekelöf fick sitt genombrott som författare. Han skrev också en del prosa, men det är framför allt som poet han är känd.

Ett av svensk lyriks allra största namn är Edith Södergran som också tillhör några av de mest kända poeterna i Finland. Edith Södergran var nämligen finlandssvensk med rötter i Österbotten. Hon brukar kallas en av de allra första modernisterna i svensk litteraturhistoria. Hennes korta liv och nära släktskap med döden gav poesin en unik dimension och ett helt eget uttryck.

Symbolism och mystik

Ediths liv blev kort. Hon föddes 1892 och gick bort i tuberkulos 1923. Hon hade redan som liten observerat sjukdomen på nära håll eftersom den tog livet av hennes far. Efter faderns död levde hon med sin mor i byn Raivola belägen på det Karelska näset. Här blandades olika språk, nationaliteter och sociala klasser i en smältdegel där ryskt, tyskt och svenskt påverkade den unga poeten på olika sätt. Inte minst var uppväxtmiljön omgärdad av fantastisk natur.

Samtiden förstod dock aldrig hennes poesi eller hennes storhet. Hon stämplades som okonventionell och hennes symbolspråk betraktades som stundtals obegripligt. Mycket av storheten låg i metaforerna och den fria versen som inte följde det traditionella mönstret. Många av hennes dikter behandlar existens, liv och död samt begrepp som skönhet, smärta och lycka. Skuggan och solen är begrepp som ofta återkommer i hennes verk som både är suggestiva och mystiska. Edith Södergrans poesi kan närmas liknas vid impressionismens tavlor.

Expressionism och kyla

Vintrarna var värst för Edith Södergran när hon redan som 16-åring insjuknande i den sjukdom som tog livet av hennes far. Sanatorievistelser och kyla återspeglade sig till viss del i lyriken. Hon levde ensam med sin mor och de båda kvinnorna var fattiga och levde ett stillsamt och strävsamt liv. Fattigdom idag ligger långt från fattigdom vid 1900-talets början. Kvinnorna hade ont om både mat och varma kläder. Idag finns det hjälp att få för den som inte får ihop till mat och hyra och det har aldrig varit lättare att köpa vinterjackor. Hos Johnells.se kan man till exempel köpa Duno dunjackor i olika färger och modeller. Man behöver med andra ord inte ens lämna hemmet för att handla.

Kanske blir Södergrans bildspråk extra påtagligt eftersom hon levde i gränslandet mellan döden och livet. De sista åren av hennes liv vägrade hon dessutom att gå igenom fler behandlingar. Hon ville leva sitt liv fullt ut, men vetskapen om att hon skulle dö ung lämnade spår i hennes verk. I diktsamlingarna Rosenaltaret och Framtidens skugga från 1919 respektive 1920 finns en närvarande kraft och ett bildspråk som präglas av rymden, solen och stjärnorna. Existensen är som ett komiskt stoft och det är uppenbart att Södergran bearbetade sin nära förestående död som den rebell hon faktiskt var. I sitt poetiska uttryck var hon allsmäktig, kraftfull och full av liv.

Septemberlyran

Diktsamlingen Septemberlyran från 1918 visade tydliga influenser från Friedrich Nietzsche och de tyska expressionisterna. Södergran byggde sin egen lyrikvärld full av transcendens och närmast religiös mystik. Tyvärr hann Södergran aldrig uppleva den berömmelse och uppskattning som hennes lyrik fick världen över. Hon dog endast 31 år gammal. Paradverket utgörs av den postuma samlingen Landet som icke är från 1925.

Dan Andersson föddes 1888 och dog 1920. Han var författare, poet, musiker och tonsatte också en del av sina texter. Dan Andersson kom från ett fattigt hem och hade det på grund av det inte en så lätt uppväxt. Han fick tidigt börja jobba som kolare och med andra arbeten i skogen, vilket finns skildrat i en hel del av hans texter. Försöken att göra sig fri och en oförmåga att dela sin fars starka gudstro gjorde det också svårt. En del av hans texter har religiösa inslag, inte minst Omkring tiggarn från Luossa där raderna “Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången, det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.” ofta används på begravningar och i dödsannonser, med en förmodat religiös tolkning.

Uppväxt

Dan Andersson föddes i Skattlösberg, i skolhuset eftersom hans pappa var folkskollärare. Som fjortonåring åkte han till släktingar i USA för att arbeta, med syftet att undersöka om familjen skulle kunna få det bättre i Amerika, eftersom förhållandena i Sverige var svåra. Han tyckte inte att förutsättningarna verkade mycket bättre där och återvände hem.

Efter att en tid bott på annat håll flyttade familjen till Skattlösberg igen, där de mellan 1911 och 1915 bodde i Luossastugan. Där skrev Dan Andersson en del dikter och berättelser. Bland annat anses det mesta i Kolarhistorier och Kolvaktarens visor vara skrivna där. Stugan finns bevarad som ett museum och olika arrangemang med fokus på Dan Andersson sker där.

Brunnviks folkhögskola

Mellan 1914 och 1915 läste Dan Andersson på Brunnviks folkhögskola. Folkhögskolan låg utanför Ludvika. Genom Uno Stadius, som var skolans första föreståndare, blev skolan känd för sin radikala hållning. På grund av socialistisk agitation kunde skolan inte få kommunala eller statliga bidrag. Kopplingarna till arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen stärktes på grund av det, och skolan klarade sig bra och fick kanske en ännu starkare ställning än den annars skulle haft. Studiekamrater till Dan Andersson var bland annat Ragnar Jändel och Harry Blomberg, som båda också blev författare.

Från och med den här tiden var Dan Andersson verksam som författare och skrev framför allt dikter och visor. En del tonsatte han själv, medan andra tonsatts senare av bland annat Thorstein Bergman och Gunde Johansson.

Död

Mellan 1917 och 1918 arbetade Dan Andersson för Ny tid i Göteborg och förutom att skriva egna texter översatte han texter bland annat av Charles Baudelaire och Rudyard Kipling.

1920 var han i Stockholm för att söka arbete på tidningen Social-Demokraten. Han bodde på Hotell Hellman som låg i Klarakvarteren. Personalen hade behandlat rummen med vätecyanid för att få bort vägglöss, men inte vädrat som man skulle. Detta ledde till Dan Anderssons död. Även en försäkringsinspektör vid namn Elliot Eriksson dog vid samma tillfälle.

Gustaf Fröding föddes 1860, på en herrgård utanför Karlstad. Han dog 1911.

Tidiga verk

Uppväxthemmet var musikaliskt och redan under sin utbildningstid ägnade Gustaf Fröding så mycket tid åt litteraturen att det aldrig blev någon examen från universitetet i Uppsala, där han börjat efter studenten. 1891 kom debutboken, en diktsamling som hette Guitarr och dragharmonika. Han hade dragit dig för att ge ut den, men redan från debuten blev han uppskattad bland både kritiker och läsare.

Senare verk

Från och med 1886 arbetade Gustaf Fröding på Karlstadstidningen, där han bland annat skrev recensioner och kåserier. Han tillhörde redaktionen fram till 1896, även om han var borta en del perioder på grund av sjukdom.

Efter debuten kom diktsamlingarna Nya dikter, 1894, och Stänk och flikar, 1896. Han skrev också en del prosa och några mindre dikthäften senare. En del av de kåserier han skrev för Karlstadstidningen samlades och gavs ut även i bokform.

Psykisk ohälsa

Gustaf Fröding var under långa perioder på olika vårdinrättningar, på grund av psykisk ohälsa. Det är oklart vad han egentligen hade för diagnos, men uppväxten antas ha varit dysfunktionell och det sociala arvet kan ha varit svårt att handskas med. Det fanns mycket sjukdom i familjen. Pappan sägs ha varit melankolisk och mamman hade en sinnessjukdom som var så allvarlig att också hon fick söka vård. Klart är också att han dog av följder av alkoholism och diabetes. Tolkat med dagens ögon är ju alkoholism en beroendesjukdom som kan vara nog så svår att leva med. Alkoholismen var också en av anledningarna till att han i perioder behövde vårdas på olika hem.

Andlighet

Under sjukdomsperioderna tog esoteriska tankar och visioner form. Inspirerad av olika författare, filosofer och andliga ledare utvecklade han en altruism med kärlek till allt levande. Diktandet påverkades av andligheten, den livsfilosofi som han själv kallade livsharmoni. De andliga inslagen blev allt starkare under senare delen av hans liv och han blev allt mer intresserad av mystik och religion.

Poesi på värmländska och rikssvenska

Fröding skrev en del dikter på värmländska dialekter, men det allra mesta skrevs på rikssvenska. Värmländska uttryck letade sig ändå in ibland och många förknippar författaren med värmländska, kanske inte minst efter gruppen Sven-Ingvars skiva Sven-Ingvars i Frödingland, där de spelat in tonsättningar av hans dikter.

Esaias Tegnér föddes 1782 och dog 1846. Han var son till en präst och blev själv professor i estetik och grekiska vid Lunds universitet, och Växjö stifts biskop från 1824. Han var dessutom ledamot av Svenska Akademien från 1819.

Tidigt diktande

Esaias Tegnér roades redan som ung av att skriva rim, vilket han menade gav honom en språkligt teknisk färdighet. Han försökte tidigt att vinna olika utmärkelser och priser, och skickade in sina dikter bland annat till Svenska Akademiens tävlingar. Där fick han inget napp, men Göteborgs Vetenskaps och vitterhetssamhälle belönade honom både 1802 och 1804 för dikter han skrivit.

Fortsatt skrivande

Esaias Tegnér blev efterhand allt mer påverkad av tyskt tänkande och diktande. Under början av 1810-talet nådde han framgångar. Han blev professor i estetisk och grekiska, och han vann Svenska Akademiens stora pris 1811. 1812 blev han invald i Götiska förbundet.

Han försökte motstå att ta ställning i tidens litterära strider, vilket slutade med att han kritiserade båda sidor och fick kritik av båda. Han klarade inte att fullt ut att använda romantikens bildspråk och former, utan försökte hitta sitt eget sätt. Trots kritik från olika håll fanns det andra som uppskattade honom. 1819 blev han invald i Svenska Akademien, som var väldigt positiva till hans arbete. Efter det var han både etablerad och upphöjd, även om han även fortsatt blev kritiserad.

1824 blev Esaias Tegnér biskop i Växjö och i arbetet som biskop och sitt arbete som riksdagsman fick skrivandet stå tillbaka. Han blev i de rollerna ofta uppmärksammad för att han hade så bra tal och predikningar.

Slutet av livet

Hårt arbete och perioder med sjukdom gjorde att han under 1840 insjuknade i sinnessjukdom, som han aldrig helt återhämtade sig från. När han dog 1846 sågs han som Sveriges stora skald, även om det mesta han skrivit låg långt tillbaka i tiden.